I dag funderade jag på att rymma iväg till en solig skidbacke i stället för att stänga in mig på kontoret. Vilket härligt väder!
Nu är julledigheten definitivt över och jag har bestämt mig för att återgå till lite mer normala matvanor. Det har blivit lite mer frukt, julgodis och Janssons frestelse senaste veckorna än vad som ingår i min vanliga kost.
Lättast tycker jag är att dra ner på alla kolhydrater till ett minimum direkt, så slipper man suget och kroppen vet vad som gäller. Det är inte så svårt att låta bli godis eller pasta eller fika om man skippar det helt. Det är värre att tillåta sig att äta lite ibland. Då vet man ju inte riktigt vad som gäller och det är lätt att tänja på gränserna samtidigt som man hela tiden underhåller suget.
Nu har jag ätit riktigt ordentligt sen i söndags och det känns så skönt att vara på banan igen. Blev bjuden på tårta i går och jag tog en väldigt liten bit med nästan bara grädde. Det är många som tycker det är jobbigt att tacka nej till fika bara för att man inte vill göra någon annan besviken. Det är väl bättre att göra någon annan besviken en kort stund än att svika sig själv och sina val och dessutom få ett sug efter mer sött efteråt. Eller hur? Så dagens motto får bli:
Våga tacka nej - för din egen skull!
Är det någon som vill haka på med nya bättre vanor? Kan vara bra att peppa varandra och om någon vill ger jag gärna mer LCHF-tips.
tisdag 12 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Precis så resonerar jag också. Varför tacka ja för nån annans skull, det är ändå jag som får lida efteråt. Lycka till med återgången kostmässigt, förresten :-)
Kul att du tittade in till mig, du är välkommen tillbaka!
Skicka en kommentar