Ofta när jag ber barnen att hämta något så kommer de väldigt snabbt tillbaks och säger att de inte hittat den där saken. Nästan alltid har det ändå legat exakt där jag sa. Förmodligen är det lättare att ge upp än titta en gång ordentligt.
Likadant om de har tappat bort något, de är så inställda på att det är helt försvunnet så man ser inte det, fast det ligger mitt framför ögonen...
Jag brukar säga att man måste bestämma sig för att man ska hitta det man letar efter, man kan inte utgå från att man inte kommer att lyckas. Kom på mig själv idag när jag letade efter sladden till vattenkokaren. Jag var helt säker på att någon i familjen lagt den på fel ställe, så jag tittade lite snabbt där den borde ligga och sedan på alla möjliga ställen där någon kunde tänkas lagt den istället. Naturligtvis låg den på det första stället, men jag var så säker på att den inte var där så jag såg den inte...
Egentligen är det ju likadant när man gör en livsstilsförändring. Ofta tänker man att man ska förändra sitt liv på ett eller annat sätt, börja träna, eller gå ner i vikt eller göra vad det nu kan vara. Men försöker lite pliktskyldigast ett tag och sen ger man upp och säger, nej, jag klarade det inte. Undanflykterna är många (Det var för mycket kalas, stressigt på jobbet, hann inte planera eller laga rätt mat..). Men man måste nog bestämma sig för att lyckas, det räcker inte med att bara försöka...
"Det finns två primära val att göra i livet - att acceptera saker och ting så som de är eller att acceptera ansvaret för att ändra på dem."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar